Hej vänner,

jag är inte säker på om det är ett smart drag av mig att släppa en bomb av denna magnitud i detta forum. Kanske ska jag vänta tills min redan författade artikel om ämnet blir accepterad och publicerad i New England Journal of Medicin (NEJoM), vilket lär ske inom en snar framtid.... hmmm..... men men.... här är man ju bland vänner, eller hur!

Jo, ser ni, det är så här att jag har gjort en banbrytande upptäckt! Någonting som har potential att fullständigt revolutionera sättet på vilket vi alla tar oss fram samtidigt som samhällets sjukvårdskostnader för huvudtrauman kraftigt kommer att reduceras.

Som ni alla känner till så slår vi människor allt som oftast i huvudet när vi rör oss framåt. Helt obegripligt egentligen, då man innan man passerar under ett hinder med lätthet kan avgöra att man faktiskt har minst ett par cm till godo. Jag skriver obegripligt - men så är inte längre fallet. Efter att under en längre tidsperiod studerat mig själv i en så kallad "spegel" har jag dragit slutsatsen att människans huvud faktiskt inte tar slut i ögonhöjd, utan att det även finns något där ovanför. Och det är detta "något" som man allt som oftast slår i när man är ute på upptäcktsfärd!

Men, inte nog med att jag har upptäckt detta "något", jag har även klurat ut två snillrika metoder genom vilka man i framtiden kan undvika konstanta fantomsmärtor ovanför ögonen.

Den första är ämnad för lekmän och går helt enkelt ut på att man gör en hukande rörelse när man närmar sig ett objekt som man normalt sett borde ta sig under utan att smälla i. Medelst denna rörelse så kommer även detta nyupptäckta "något", i alla fall i.... säg 7 fall av 10, att ta sig under objektet i fråga. Metoden är enkel, om än inte särskilt precis.

Metod nummer två kräver lite mer uträkning men ger å andra sidan ett perfekt resultat. Faktum är att den är så pass krånglig att ni får vänta med att läsa förklaring tills nästa nummer av NEJoM utkommer. Men kortfattat handlar den om att man mäter höjden på detta "något" ovanför ögonen och mha avancerade trianguleringsmetoder, ekolod och Pythagoras sats räknar ut exakt hur mycket ovanför fotleden man måste såga av sina egna ben för att i framtiden alltid gå säker från att slå i det fram tills nu okända ovanför ögonen.

Mänskligheten är mig evigt tack skyldig för denna upptäckt - men det bjuder jag på!

//elsaelsan