Det är fullt med spöken i mitt rum!
Jag vet inte hur de kom dit, men det började i slutet av förra veckan.
Först kom ett stort spöke som gömmer sig bakom den släkta taklampan. Men så fort man tänder så vågar han inte vara kvar utan försvinner utan ett spår. Sen dess har det bara drällt in spöken, och trots att jag vet att spöken är snälla och egentligen inte finns så är det jätteotäckt att både somna och sova i mitt rum nu för tiden. De senaste nätterna har jag blivit tvungen att springa in till mamma.
I natt la sig pappa och sov på en madrass på mitt golv för att visa att det inte fanns några spöken och att det inte var någon fara. Men framåt morgonkvisten var jag ändå tvungen att springa över till mamma. Det gick helt enkelt inte att vara kvar i rummet!
Suck... jag vet inte varifrån spökena kommer men jag hoppas verkligen att de flyttar ut lika plötsligt som de bestämde sig för att flytta in. Jag har lekt monster flera gånger de senaste dagarna för att skrämma bort spökena, men på natten kommer de tillbaka iaf :-(
Förövrigt hade jag och mamma tjejkväll i helgen. Pappa hade åkt till Örebro för att leka med sina kompisar och gudfar Henrik som tydligt spelar i ett band. Han hade enligt uppgift jätteroligt, och vi tjejer hade det helmysigt här hemma - även om spökena gjorde att jag hade jättesvårt att sova.
I söndags var pappa hemma igen och vi var ute och åkte pulka under eftermiddagen. Vi hittade dessutom ett litet hus med jäääääättestora istappar som vi kunde ta ner och slå sönder. Kul kul.
Igår skjutsade vi mamma till jobbet och sen åkte vi och handlade. Det har blivit något av en måndagstradition för mig och pappa. Jag får alltid en glass när vi kommer dit och sen sitter jag i en vagn som ser ut som en lastbil och dirigerar inköpen. Om folk inte flyttar på sig brukar jag tuta.
Under eftermiddagen så tände vi en brasa på uteplatsen och grillade korv tillsammans med Lukas, Oliver och Sussie. Men de verkade inte tycka att det var lika mysigt som jag tyckte. Jag älskar att grilla korv! Och korv! Jag menar att jag älskar korv! I sig liksom. Som företeelse och substantiv. Inte bara att grilla den.
//elsaelsan
Knepigt det där med att saker bara kan dyka upp. Här dräller det av hajar så att man måste hålla sig högt upp. Mamma envisas med att hajar måste bo i vatten - men jag vet nog bättre än så! Hoppas att dina spöken försvinner snart.
Kram kram
Omysiga nätter!! Tur att dagarna med pappa är sååå mysiga!!