3-årsbesiktning
2010-09-14 @ 01:22:00
Jaha.
Idag var det så dags för den beryktade treårsbesiktningen.
Kraven för att man ska gå igenom utan anmärkningar och få kalla sig treåring på riktigt är stenhårda. Jag har svettats i flera veckor inför denna prövning... NOT!!!!
MUUUAAAHAAHAAHAAHAAAAA!!!!!
Jag gled igenom testet som en räkmacka på hal is, som en oljad blixt på ett bananskal, som en plätt i ett gjutjärns lagg... eller, vänta nu. Gjutjärn? Där fastnar ju plättarna... eller... que?
Äsch, skitsamma! Min poäng är att jag klarade allt doktorn ville att jag skulle göra utan problem. Det var löjligt enkelt. Först skulle jag se på lite bilder och säga vad det var för nåt. Som om jag inte vet vad en bil eller ett äpple är! För att vara övertydlig visade jag hur man säger det på teckenspråk oxå, men se det förstod inte doktorn! Ha! Vem är det som är tre år nu då????
Sen fick jag kolla på djur och säga vad de heter och hur de låter. Störtlöjligt.
- Kan du hoppa jämfota på golvet? frågade doktorn.
- Ja-adå! Sa jag, ställde mig upp på pallen och hoppade ner.
Och så fortsatte det. Varje utmaning hon kastade på mig klarade jag av med bravur!
Eftersom jag var så duktig sa doktorn att jag kunde få ta ett klistermärke ur en burk. Efter att nogsamt ha övervägt vilket märke som var bäst kunde jag inte bestämma mig utan sa till doktorn: Doktorn, jag vill gärna ha de här tre klistermärkena. Och då fick jag det. Då såg hon ju att jag kunde räkna oxå. Guldstjärna i kanten minsann!
Sen vägde och mätte jag mig oxå. Jag är nu 96,5 ståtliga cm och väger 16 kg. Något längre och lite tyngre än snittet för min ålder.
Sen hände det en massa annat idag oxå, men om det får jag berätta en annan gång.
kram
//elsaelsan
Idag var det så dags för den beryktade treårsbesiktningen.
Kraven för att man ska gå igenom utan anmärkningar och få kalla sig treåring på riktigt är stenhårda. Jag har svettats i flera veckor inför denna prövning... NOT!!!!
MUUUAAAHAAHAAHAAHAAAAA!!!!!
Jag gled igenom testet som en räkmacka på hal is, som en oljad blixt på ett bananskal, som en plätt i ett gjutjärns lagg... eller, vänta nu. Gjutjärn? Där fastnar ju plättarna... eller... que?
Äsch, skitsamma! Min poäng är att jag klarade allt doktorn ville att jag skulle göra utan problem. Det var löjligt enkelt. Först skulle jag se på lite bilder och säga vad det var för nåt. Som om jag inte vet vad en bil eller ett äpple är! För att vara övertydlig visade jag hur man säger det på teckenspråk oxå, men se det förstod inte doktorn! Ha! Vem är det som är tre år nu då????
Sen fick jag kolla på djur och säga vad de heter och hur de låter. Störtlöjligt.
- Kan du hoppa jämfota på golvet? frågade doktorn.
- Ja-adå! Sa jag, ställde mig upp på pallen och hoppade ner.
Och så fortsatte det. Varje utmaning hon kastade på mig klarade jag av med bravur!
Eftersom jag var så duktig sa doktorn att jag kunde få ta ett klistermärke ur en burk. Efter att nogsamt ha övervägt vilket märke som var bäst kunde jag inte bestämma mig utan sa till doktorn: Doktorn, jag vill gärna ha de här tre klistermärkena. Och då fick jag det. Då såg hon ju att jag kunde räkna oxå. Guldstjärna i kanten minsann!
Sen vägde och mätte jag mig oxå. Jag är nu 96,5 ståtliga cm och väger 16 kg. Något längre och lite tyngre än snittet för min ålder.
Sen hände det en massa annat idag oxå, men om det får jag berätta en annan gång.
kram
//elsaelsan
Kommentarer
Postat av: Liselotte
Tre så det skräller om det! och över längd och viktkurvor minsan - det har mamma aldrig fixat! Kram
Postat av: elsaelsan
Nej det har hon minsann inte! Jag måste ha min ståtliga far att tacka för det! Iaf längden!!!!
Trackback