Inte fräknar... vattkoppor...

2011-05-28 @ 21:30:30

fräknar? vattkoppor`?

Jag har nog faktiskt sjuk... vattkoppor... 39,5 graders feber ikväll...

//elsaelsan


JAG HAR INTE VATTKOPPOR!!!

2011-05-28 @ 07:49:05
DET ÄR FRÄKNAR!!!!

(fast mamma o pappa säger visst att jag har vattkoppor)

MEN DET HAR JAG INTE! DET ÄR FRÄKNAR!!!!

//elsalesan

Fjärilslarver & cykelvurpor!

2011-05-22 @ 22:21:13

Hej!

Idag fick jag, för första gången någonsin, cykla helt själv till min nyfunna kompis Linnea som bor hela två hus bort! Det är säkerligen 150 m hem till henne. Jag cyklade dit klockan 3 ungefär, och skulle vara hemma senast 5. På ditvägen gick det hur bra som helst, och likaså när jag cyklade hem efter en halvitmma för att fråga pappa om klockan var 5 nu. När han svarade att klockan bara var halv 4 sa jag

"Oj då, då tror jag att jag sticker tillbaka",


och cyklade tillbaka till Linnea. Men på hemvägen var olyckan framme. När jag cyklade hemåt så kom det en bil. Jag gjorde precis som jag ska göra och cyklade till kanten och stannade. Men på nåt sätt måste ett av hjulen kommit för långt ut och jag ramlade rakt ner i diket! Jag slog mig inte så mycket men jag blev jätterädd! Bilen stannade, och Maria som bor ännu längre ner på gatan, klev ur och hjälpte mig upp. Eftersom jag ju är en stor tjej så sa jag att det hade gått bra, men egentligen ville jag ju bara att mamma och pappa skulle vara där. Men jag klättrade iaf upp på cykeln och cyklade hemåt, lätt gråtandes. Men när jag såg mamma på uppfarten där hemma så brast det fullständigt för mig och jag började gråta som som jag inte gråtit på länge. Jag som trodde jag var så stor och skulle klara av att cykla helt själv. Och när jag för första gången får göra det så hamnar jag i diket!!!! Då är det minsann inte lätt att vara stor tjej!!! Men efter ett tag blev jag på bättre humör igen.


I fredags var det fem år sen mamma och pappa gifte sig. Så som fredagsmysfilm kollade vi på en film från bröllopet och festen efteråt. Det var jättetråkigt! Jag ville mycket hellre att de skulle titta på mig när jag hoppade i soffan. Dessutom ville de att jag skulle vara tyst så att de hörde vad människorna i filmen sa...

Något som däremot var JÄTTEKUL var att farfar och farmor kom hit i går! Tydligen så ska mammor och pappor vara för sig själva när de firar femårig bröllopsdag och därför tog jag och Jonathan hand om farmor och farfar under kvällen så att mamma och pappa kunde äta middag och sova ute i lillstugan. Jag var inte säker på att Jonathan skulle tycka att det var så kul, men det fungerade jättebra! Han somnade i farmors famn och han var inte ens ledsen när han vaknade i morse - trots att det inte var jag, mamma eller pappa som tog upp honom!

Mamma och pappa sa att de hade haft det jättekul de oxå. Tydligen hade de druckit en flaska vin de fick på bröllopet och läst en massa lappar på vilka bröllopsgästerna skrivit vad de trodde att mamma och pappa skulle göra om fem år. Ingen hade rätt.

Men vet ni vad? Jag fick en superspännande present av farmor och farfar. Två fjärilslarver som jag döpte till Elsa 1 och Elsa 2! De lever i små små burkar och sen kommer de att bli puppor och sen fjärilar. Å då ska jag släppa ut dem! Men fram tills dess ska jag sköta dem så bra som bara jag kan. Jag är faktiskt världens bästa fjärilslarvsskötare. Det sa farmor!


God natt!

//elsaelsan


Positiv förebild? Det är jag det!

2011-05-19 @ 22:59:18
Hej!

Idag var mamma och pappa på utvecklingssamtal gällande lilla mig på förskolan. Inte för att jag förstår varför det ska vara nödvändigt. Jag utvecklas ju så fint iaf!

Bland annnat fick mamma och pappa höra att jag

"är en postitiv förbild och ledare i gruppen eftersom hon har ett fint bemötande till barn och pedaoger. Hon har även en stor förmåga att lyssna på andra samt diskuterar och reflekterar."

Ganska så fint, tycker jag!

Å så sa fröknarna att de ibland glömmer bort att jag trots allt bara är 3 1/2 år gammal. Tydligen blir det lätt så eftersom jag är så HIMLA bra på att prata och uttrycka mig! Eller som de sa, hon är så otroligt verbal och kommunikativ och kan sätta ord på mina känslor. Det betyder typ samma sak.

Men fast att jag är så duktig så går det bara inte ibland. Som när jag och mamma och pappa bråkade vid matbordet häromdagen. De bara pratade och pratade och jag tyckte inte jag fick en syl i vädret. Tillslut blev jag så frustrerad att jag slängde en gammal glasspinne på pappa! Då lyfte mamma bort mig från bordet och frågade varför jag kastade glasspinnen på pappa. Då sa jag som det var, att ibland, när vi blir arga på varandra så pratar mamma och pappa så mycket att jag inte kan försvara. Därför kastade jag glasspinnen...

//elsaelsan


Jordgubbar och gräsmattor

2011-05-13 @ 11:20:34
Hej!

Ni skulle bara veta vad vi har slitit i trädgården på sista tiden!

För några veckor sen la vi ju ut nytt grus på uteplatsen vid lillstugan och för någon helg sen var det dags att ta tag i planteringarna. Jag och mamma gjorde ALLT själva och grävde bort allt gammalt ogräs och planterade jordgubbar och blåbär! Det blir smaskigt det! Jag vill att jordgubbarna ska komma nu! Man jag antar att man får vänta lite. Det har kommit blommor på plantorna iaf!

Ogräset måste bort innan man plantera nytt! mmm.... jordgubbar...

Sen har det hänt något riktigt häftigt i vår trädgård! Först kom en lastbil och lassade av en JÄTTEHÖG med sten. 14 ton eller nåt sånt säger mamma och pappa att det var. Själv var jag ju tvungen att fråga varför vi skulle ha massa sten på tomten. Svaret var att den behövs för att det skulle komma en annan lastbil med en massa jord och lägga på tomten. Och för att inte lastbilen skulle köra fast så behövde den stenen att åka på. Så pappa jobbade i flera timmar och grävde ut stenen för hand. Som om det hjälpte. Lastbilen körde fast iaf och fick ringa efter en grävskopa som drog loss den. Men det berodde inte på stenen utan på SBS (Skit Bakom Spakarna, ni vet..:-)). Han som körde hade fått låna en lastbil gratis på Scania där han jobbade, men han var inte så bra på att köra den. Men jorden fick vi gratis iaf. Scaniakillen grävde ur på sin tomt och behövde någonstans att lägga jorden, och då passade tydligen vår tomt bra. Tillslut blev det iaf en riktigt stor hög med jord! 6 lass!

stenhög...stenhög, platt...Skit bakom spakarna...jordhög...

För att göra alla saker samtidigt passade vi på att samma helg som jorden kom fira Jonathans 1-årsdag. Så både farfar och farmor, bombom och morfar och dessutom morbror Henrik var här! Och som en bonus kom min kompis Milla, från Göteborg, hit tillsammans med sin pappa Rickard och lillasyster Emma. Eftersom Jonathan är så liten fick jag och Milla hjälpa honom att blåsa ut ljuset.

FödelsedagsfirandetJickard och Emmaåhh blååååååås!Det är hårt jobb att kolla på lastbilar och grävskopor...

Tydligen skulle vi inte ha en jordhög i trädgården, vilket jag tycker är lite tråkigt. Den var ju jättekul att klättra på tillsammans med Lucas och Oliver. I måndags kom det en liten grävskopa hit och började platta ut flytta runt på jorden. OCH JAG FICK HJÄLPA TILL!!!! Jag körde grävskopan helt själv (nåja.. nästan iaf. Jag nådde ju inte riktigt upp till spakarna, så grävmaskinisten fick sitta kvar i maskinen så att jag hade något att sitta på) i en halvtimma.

Brum brum bruuuuuuum!!!!!

Grävmaskinen var här i två dagar och det blev jättebra! När han hade grävt klart jorden vi hade på tomten grävde han ut tre lass matjord som vi sedan sådde gräs på. Alla hjälpte till!




Så här i efterhand är det faktiskt jättebra att grävmaskinen kom hit och plattade ut jorden. Jag tror att gräsmattan kommer att bli jättefin när den är klar. Nu måste vi bara se till att vattna och sköta om den i ett par veckor så att gräset växer ordenligt. Och det är jättekul. För då kan jag springa i vattenspridaren!

//elsaelsan

Igår började jag äntligen må lite bättre...

2011-05-05 @ 10:33:21
... och pappa gjorde bokstavspannkakor till mig. Med socker. Gott!
elsapannkakor! Gott!
/elsaelsan

Jag vill inte vara sjuk!

2011-05-03 @ 23:07:29
Nu är det faktiskt synd om mig... jag har nog aldrig varit så här sjuk i hela mitt liv.
 
Jonathan har ju varit magsjuk sen i torsdags, och i söndagskväll kräktes jag rakt över matbordet - utan att egentligen ha mått illa innan. När mamma och pappa sanerat allt och lagat ny mat, ja då kräktes Jonathan över matbordet... Sen lagade mamma och pappa ingen mer mat.

Men sen dess har jag mått JÄTTEDÅLIGT!!!

Igår kräktes jag hela dan. Så fort jag tog lite vatten så kom det upp igen. Och idag har jag haft så ont i magen att jag skrikit av smärta både i soffan och när jag gått på toaletten och "spybajsar" som jag kallar det...

Nu vill jag inte vara sjuk längre. Varför blir jag aldrig frisk?

//elsaelsan

RSS 2.0